Sälgen är ett anspråkslöst, styvmoderligt behandlat och helt fantastiskt träd! Sälgen är en perfekt värd och en hel värld. Ett möte med trädet, dess små skyddslingar och dess främste beskyddare Bengt Ehnström ger en svindlande insikt om att insekternas framtid är allas framtid – att allt hör ihop. Den grå sälgen kan få oss att uppleva och värdesätta naturens rika nyanser.
Onödigt sly – eller?
Tänker du mest på sälgen som sly, energiskog och eller kanske som påskris? Bered dig då på en överraskning. Sälgen växer i hela landet, med undantag för kalfjället i nordligaste Norrland. Ändå för den en relativt obemärkt tillvaro i våra svenska landskap. Artens mångsidighet är tyvärr okänd för många, men här har vi i själva verket ett lövträd med oanade talanger. Från vagga till grav, under årets alla årstider, erbjuder sälgen föda och bostad åt en mängd olika arter, så väl flora som fauna. Som mjuk, lätt och böjlig vidja är den läcker viltföda för älgar, rådjur och harar. Som det träd som blommar först om våren bjuder den utsvultna humlor och bin på nektar och pollen. Till och med som döende och på sin lit de parade har den sin givna plats i ekosystemet. Och det är kanske just på ålderns höst, som solid och skrovlig senior, som sälgen har som flest skyddslingar.
Även om sälgen inte gör så mycket väsen av sig skulle vi garanterat märka om den inte längre fanns i våra trakter. Om sälgen försvann skulle naturen bli tyst och tom. Därför måste vi värna om den.
Den mångsidige Bengt Ehnström
Sälgen har i sin tur sin beskyddare. Han heter Bengt Ehnström och är författare, naturvårdare och skalbaggsspecialist. Som en av Nordens främsta entomologer är han den som så väl forskare som lekmän kontaktar i olika insektsfrågor. Redan på 60- och 70-talen var han banbrytare inom naturvård i skogen. Han var med och tog fram de första rödlistorna över utrotningshotade insekter i landet, ett arbete som han fortfarande deltar i. Bengt har vunnit priser för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård. När han vann ArtDatabankens naturvårdspris år 2005 stod det så här i motiveringen: ”Ingen svensk entomolog har så mycket påverkat svensk naturvård som Bengt Ehnström”.
Man misstänker att Bengt är en man som aldrig vilar. Trots att han i dag har pensionerat sig från sitt arbete på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala och flyttat tillbaka till sina barndomstrakter i Dalarna, är han fortfarande aktiv inom sitt område. Det han själv är mest stolt över är de böcker som han författat. Han har nyligen avslutat en bok om aspen, en annan missförstådd art, och ett urval bland tidigare verk är I roten på en gammal stubbe, Nationalnyckelns band om Bengts favoritskalbaggar långhorningarna och Insektsgnag i bark och ved. Och så boken Sälg - livets viktigaste frukost, förstås.
Livets viktigaste frukost
I boken Sälg - livets viktigaste frukost, berättar Bengt om sälgen och alla dess intressanta hyreshyresgäster och besökare – inte bara de tidiga frukostgäster som bokens titel anspelar på utan också de många insekter som lägger sina ägg i veden, de larver som blir ett skrovmål för fåglar, och de svampar och lavar som enbart växer på sälg.
Bengt skriver målande och initierat och illustrationerna av Martin Holmer är vackra och omsorgsfulla. Det märks tydligt att boken handlar om en mycket nära och kär vänkrets. Och precis som med goda vänner vill Bengt och bokens övriga upphovsmän att andra också ska upptäcka hur förträffliga och speciella de här individerna är. Syftet med boken är att sprida kunskap om sälgen som nyckelart, det vill säga en art som många andra arter är beroende av, och att få oss att se mer ömsint på detta ”sly” som skövlas helt urskillningslöst, bland annat på grund av okunnighet. Sälg - livets viktigaste frukost lyfter fram trädets biologiska och ekonomiska värden och att den behöver ökat skydd – helst redan i går.
Men varifrån kommer detta brinnande intresse för insekter, träd och skog?
Allt började i skogarna kring Nås i Dalarna
När Bengt var tonåring upptäckte han en skatt i skogen. Det var alla dessa insekter som kryllade, kröp och svärmade i de gamla fäbod- och finnmarksskogarna kring Nås i Dalarna, som är hans hembygd. Det var insekterna som, genom sin fantastiska artrikedom och sina unika variationer, fick honom att inse betydelsen av biologisk mångfald. Eftersom det finns
25 000 insektsarter här i landet var ett av de svåraste valen i hans yrkesliv att begränsa sina studier. Valet föll till slut på skalbaggarna – en insektsgrupp som i Sverige ”bara” består av 4500 arter. Och man upptäcker ständigt nya.
– När jag var 14-15 år fanns det fortfarande relativt gott om gammal skog. Både i bondskog och i bolagsskog kunde man fortfarande hitta gamla trädbestånd, överåriga och döda träd med långa skägglavar. De här träden var intressanta för det fanns nämligen fler insekter i de döda träden än i de levande, berättar Bengt.
Men med tiden märkte Bengt att gammelskogen minskade, att han fick allt längre vägar att gå för att hitta insekterna. Sedan har avverkningen bara fortsatt, till och med accelererat, och Bengt har sett hela biotoper försvinna. Rika ekosystem, som urskog och gamla torrängar, finns knappt längre i Sverige. Vårt moderna jord- och skogsbruk har trasat sönder ett naturligt skogslandskap och delvis ersatt den med industriskog som enbart består av välskötta, jämnåriga bestånd. Problemet är att man spar alldeles för små mängder av riktigt ålderstigna träd.
– Hela smörgåsbordet behövs, förklarar Bengt.
Vad han menar är att det finns behov av träd i olika åldrar. Begrunda att till exempel en tall kan bli flera hundra år och att livet, som tidigare nämnts, mirakulöst nog inte är slut i och med trädets död. Ved i varje stadium av nedbrytning fyller sin specifika funktion. Arter som lever av, på och i trädet byter av varandra, har olika sittningar vid smörgåsbordet helt enkelt, för att använda Bengts metafor. Komplexa varelser i en komplex väv Bengt berättar att just insekterna, hans skyddslingar, är särskilt känsliga för förändringar och hot mot skogen. Växter, lavar och svampar som lever på träd kan läggas i fröbanker och bevaras för framtiden, men det kan vi naturligtvis inte göra med insekter. De måste hållas levande för att arten inte ska dö ut och behöver därför ha kontinuerlig tillgång till mat och husrum. När träden försvinner blir det omedelbart skarpt läge för väldigt många insekter.
Vidare talar Bengt om att hälften av alla svenska insektsarter livnär sig på andra insekter. Det är en omständighet som kan få långtgående konsekvenser. Tag till exempel granbarksborren. Den anses som en typisk skadegörare men innan vi människor bestämmer oss för att bekämpa den och ge den en slutgiltig omgång kan det vara intressant att veta att det finns 125 andra insektsarter som lever på granbarksborren. De i sin tur utgör föda åt vem vet hur många arter – och inte bara insekter.
– När man pratar om insekter som ”skadegörare” får man fråga sig för vem? poängterar Bengt och han varnar för att det är en mycket komplicerad väv vi beträder när vi människor går in och styr i naturen.
Om just granbarksborren har Bengt många historier. På 70-talet rensade markägare bort gammelskog som angripits av den flinka skalbaggen. Men då avlägsnade man samtidigt alla dess naturliga fiender och granbarksborren kunde under lång tid härja fritt i den unga produktionsskogen i närheten. Så i stället för att vinna, förlorade markägaren den matchen stort. I en artikel i Sveriges Natur, Svenska Naturskyddsföreningens medlemstidning, går Bengt ännu längre och påstår att granbarksborren till och med kan ”vara en värdefull dynamisk kraft som bidrar till biologisk mångfald. Ungefär som brand i en gammal tallskog”. Det är ett uttalande som vinstdrivande markägare inte är så sugna på att höra. Men Bengt säger det ändå.
Den anses som en typisk skadegörare men innan vi människor bestämmer oss för att bekämpa den och ge den en slutgiltig omgång kan det vara intressant att veta att det finns 125 andra insektsarter som lever på granbarksborren.
Om han måste nämna några favoritgäster i sälgen, så väljer Bengt efter viss eftertanke först och främst myskbocken. Den heter så för att den doftar så gott. Det är en ståtlig, gnistrande, blågrön varelse på tre centimeter, med välväxta antenner och långa ben. Den kallas i Nationalnyckeln för skalbaggsvärldens aristokrater, och den lär göra sig väldigt bra mot en faluröd stugvägg. Men det är på skadade delar av riktigt gamla och grova sälgar som den själv trivs allra bäst. En annan favorit är det lilla kryp på endast 0,3 mm, som Bengt råkade hitta i en sälgticka. Det visade sig vara Europas minsta skalbagge och brukar kallas för Ehnströms dvärgfjädervinge. Den här skalbaggen lever nästan hela sitt liv inne i sporrören och är ett tydligt exempel på hur känslig och utsatt en art kan vara.
Ja, antagligen får det inte några dramatiska konsekvenser till en början om arten skulle utrotas. Det är inga ekosystem som plötsligt brakar ihop. Men enligt Bengt är det här framför allt en etisk fråga:
– Varje art i naturen har ett egenvärde. Vi som människor har ett ansvar att inte låta arter försvinna.
I dagens läge vet vi dessutom alldeles för lite om insekternas betydelse. Men det är ju inte svårt att räkna ut att mycket kan hända när vi bryter en sådan lång och komplex näringskedja som insekterna utgör, både i kedjan dem emellan och i samklangen med alla andra arter. Väven är som sagt mycket intrikat och alla har sin plats i den.
Och vad vet vi i dag om insekternas nytta för oss människor? Forskning pekar på att insekterna kan spela en stor roll inom mat och hälsa i framtiden. Att medicin kan utvinnas från växter är för oss en självklarhet. Men insekter innehåller också många spännande kemiska substanser som kan komma oss till gagn. Förr i tiden var kunskapen om insekternas medicinska krafter mer levande. Bengt berättar om skalbaggen som kan läka bensår och om spanska flugan (egentligen en skalbagge även den) som för bara 50 år sedan såldes som såromslag och potensmedel på vanliga svenska apotek. Och när det kommer till insekter som mat, är de på många platser i världen, framför allt i tropikerna, en viktig proteinkälla. Det finns skalbaggslarver som till och med innehåller mer protein än oxkött. Det är därför inte helt otänkbart att insekter kan bli ett värdefullt livsmedel även hos oss i en värld där resurserna behöver fördelas bättre. Det gäller bara att vi lär oss att odla dem.
– Man har redan börjat pröva att laga smakliga maträtter med proteinrika skalbaggslarver. Man måste dock övervinna vissa etiska barriärer …, säger Bengt roat.
När sälgen blommar
Och sälgen? Hur började Bengts bekantskap med denna fenomenala art?
– Som ung var varje vår en fantastik upplevelse! utbrister Bengt.
Livligt berättar han hur det svärmade med fjärilar, steklar och flugor kring de blommande sälgarna i Nås. Det var också till sälgarna som de första flyttfåglarna kom, lövsångare och gransångare som lärt sig var deras första frukost fanns uppdukad.
Sälgen är en så kallad tvåbyggare. Det betyder att hon- och hanblommor sitter på skilda buskar eller träd. Det är hanträden som märks på våren. Visst blommar honträden lika fullt, men medan hanträden har lysande gula blommor är honträdens blommor diskret grågröna. Båda könen bjuder på nektar men hanträden har också pollen, därav den gula färgen. För bin är pollen brödfödan som de främst matar sina barn med.
Det är alltså alla dessa blommor som utgör fjärilars och gaddsteklars dignande välkomstfest på den tidiga vårkanten. Humlor och honungsbin behöver mycket energirikt bränsle för att kunna bygga hela samhällen på kort tid. Sälg är det trädslag som föder flest fjärilar, 178 stycken närmare bestämt. Närvaron av många fjärilar och gaddsteklar tjänar vi naturligtvis på i våra trädgårdar och odlingar. Förr värnade man om sälgen av den och många andra anledningar.
Från uppskattad nyttoväxt till ogräs
Sälgen var ett av de första trädslagen som flyttade in till Sverige efter att inlandsisen smält för 12 000 år sedan. Sådant som vi nuförtiden inte känner till om sälgen, eller rättare sagt vad vi glömt bort, är att man förr använde fröhåret som stoppmaterial och barken, som är rik på garvämnen, användes till behandling av skinn. Eftersom sälgen innehåller acetylsalicylsyra gjorde man avkok på knopparna för att dämpa inflammationer och lindra smärta. Sälgen var också viktig kreatursföda. Man kunde till exempel lagra bladen under vintern. Kanske är det därför trädet heter salix caprea på latin – caprea betyder nämligen get.
Sälgen var inte bara en nyttoväxt. I folktron kunde sälgkvistar dessutom ge skydd mot onda makter. Man trodde också att förvarningskärl för mjölk som var tillverkade av sälg, gav mer grädde. Kring palmsöndagen fick blommande sälgkvistar symbolisera palmblad i kyrkor och hem.
Sälg är det trädslag som föder flest fjärilar, 178 stycken närmare bestämt.
Så hur i hela världen kunde denna betydelsefulla, högt skattade växt bli till sly, ett ogräs, i våra ögon?
En sälg kan bli ett par hundra år. Den kan bli mycket stor, ful och risig. Den skjuter lätt rotskott och blir därför betraktad som sly och ogräs, något som ska rensas bort. Konsekvensen har blivit att vi inte längre hittar äldre sälgar på de platser där de brukar trivas, i soliga lägen i hagar och ängsmarker, vid skogsbryn och dikesrenar. De riktigt gamla exemplaren hittas nästan bara invuxna i tät granskog där deras bittra öde blir att sakta men säkert konkurreras ut.
I dag finns få riktigt gamla sälgar kvar och det är inte bara sälgen som är i fara när samhällets produktionsmål fortsätter att gå före miljömålen. Skogen avverkas allt för snabbt medan träden fortfarande är för unga. Tänk att en tall kan bli 600-700 år gammal. Om man hugger ner ett sådant träd redan vid 110 års ålder är det ju fortfarande bara i ”övre pubertetsåldern”, som Bengt kallar det. Ett annat problem med skogsbruket i dag är att man skyndar på tillväxten. Man sköter skogen för ”bra”, till och med gödslar den. Träden växer för snabbt och det gillar inte de insekter som är knutna till träd som växer och dör långsamt, och som har tät, tung ved.
Den negativa utvecklingen gör Bengt sömnlös om nätterna. Här behövs snabba åtgärder. Men om man, som Bengt, har levt nära skogen i hela sitt liv är man smärtsamt medveten om hur svårt det är att rekonstruera en olikåldrig skog, där träd får bli riktigt gamla och dö kontinuerligt.
En sälg nära dig
Så vad kan vi göra?
Bengt hoppas naturligtvis att hans bok om sälgen, som hittills tryckts i två upplagor och sålt slut på förlaget, har och kommer att fortsätta påverka markägare. I Jordbruksverkets skrift Sälgen behövs ger Bengt och hans medförfattare konkreta tips på hur man kan skydda trädet genom att till exempel välja ut framtidsträd som man låter växa och dö i fred. Vill man sedan bli av med det skräpiga trädkadavret kan man skapa en ”trädkyrkogård” på en lugn och solig plats, där insekter och fåglar kan trivas och där sälgen fortsätter att komma till nytta. Även vi som inte är ägare av några större marker kan plantera en sälg i trädgården eller på kolonilotten. Det är ett lättskött träd som växer snabbt.
– Och den ger stor glädje på våren. Att stå under en sälg och lyssna på ett stilla dån av flygande vingar, det är en hörselupplevelse, säger Bengt andäktigt.
Sedan säger han med viss skärpa:
– Sälgen lär en att förstå den stora betydelsen av mångfalden. För vi har tappat kontakten med naturen. Bengt märker att det behövs mer utbildning i biologi i skolan, lite hederlig artkunskap helt enkelt.
– Många känner inte ens igen en talgoxe i dag!
Men framför allt önskar Bengt att unga människor gav sig ut i markerna, in i den riktigt trolska gammelskogen. Det är den bästa grunden för att förstå hur allt hänger ihop. Det är också där du har bäst chans att få komma till det storslagna gästabud, som bara ett riktigt gammalt, lavskäggigt insektsbo till sälg kan bjuda på.
Text: Anna Majdalani för Good News Magazine
Notis: Denna text fanns med i tryckta utgåvan av Good News Magazine. En text som jag tycker är viktigt att sprida. I synnerhet nu när våren närmar sig och sälgen blommar. /Daniel Mendoza
Kära läsare, ditt stöd betyder mycket! Swisha till 123 268 24 33 (Soul II Blue AB) för att hjälpa mig fortsätta sprida hopp och framtidstro genom Good News Magazine. Tack! 🙏 /Daniel Mendoza
Comments