PER_OLSSON

För att göra skillnad

Per Olsson är filosofie doktor i naturresurshushållning. Han är verksam vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och är också återkommande skribent i GNM.

Näringslivet är en nyckelspelare i omställningen mot global hållbarhet. Samtidigt som vi ser en hoppfull mobilisering bland de stora internationella bolagen och organisationer som World Business Council for Sustainable Development kring dessa frågor, växer också en rörelse av samhällsentreprenörer fram – lovande entreprenörer med nya idéer som vill bidra till ett hållbart samhälle, och som vill bygga bolag med en ny affärslogik. Kärnan i rörelsen är att man ser på företagande som en möjlighet till samhällsförändring.

När utmaningen för de etablerade bolagen är att få in hållbarhet och socialt ansvarstagande som en del i kärnverksamheten och inte ha socialt ansvarstagande eller Corporate Social Responsibility (CSR) som en fernissa, är det många av entreprenörerna som bygger in detta från början. Deras idéer kan göra stor skillnad genom att de kan bli morgondagens hållbarhets-Skype och Spotify eller genom att vara en del i den sammanlagda effekten av att många entreprenörer jobbar i samma riktning. Precis som den amerikanska antropologen Margaret Mead sade börjar även stora förändringar med enstaka individer, eller en liten grupp av individer, med nya idéer.

Intresset för social innovation och samhällsentreprenörskap har formligen exploderat under de senaste åren med utbildningar, konferenser, tävlingar och utmärkelser, och speciella fonder för entreprenörer som tar samhällsansvar och sätter samhällsnyttan i centrum. Som hittar kreativa lösningar på samhällsproblem och som hjälper människor att få ett bättre liv. Nyligen skrev David Bornstein i New York Times att de sociala entreprenörerna genom sitt ifrågasättande av gängse ekonomiska normer bidrar till en ny upplysningstid. Kan denna rörelse hjälpa till att lösa de globala miljöutmaningar vi står inför? Jag menar att om vi ska nå FN:s globala mål för hållbar utveckling måste vi fokusera mer på samhällsentreprenörer som genererar innovationer med både sociala och ekologiska fördelar. Sådana lösningar ser människan och naturen som en integrerad helhet där en frisk planet är förutsättningen för ekonomisk och social utveckling. ”Vi bor inte bara på den här planeten, vi är en del av den”, som meteorologen Pär Holmgren säger. Det är dessa innovationer som kan hjälpa till att vända de negativa globala trenderna, som den globala uppvärmningen, förlusten av biologisk mångfald och havsförsurningen – och hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av.

För att på djupet kunna förstå hur entreprenörer skulle kunna bidra till hållbar samhällsutveckling behöver vi reflektera över vår historia när det gäller teknologiska och sociala innovationer för mänskligt välbefinnande och miljö. Forskningsorganisationen International Geosphere and Biosphere Program (IGBP) kallar perioden från 1950-talet fram till idag för Den Stora Accelerationen. Under denna tidsperiod har befolkningen fördubblats, den ekonomiska aktiviteten exploderat och människor blivit mer sammanlänkade än någonsin tidigare. IGBP har tagit fram ett antal kurvor som skjutit i höjden. Allt från användning av konstgödsel till antalet McDonaldsrestauranger. Denna uppgång sammanfaller också med en rad liknande, brant stigande kurvor som visar på negativa effekter på naturen, till exempel biologisk mångfald, koldioxidutsläpp och vattenkvalitet.

Frågan, som kräver vår fantastiska uppfinningsförmåga, är hur vi kan lösa samhällsproblem och skapa förutsättningar för ett bra liv för människor idag och i framtiden, samtidigt som vi stärker Jordens livsupprätthållande förmåga. Det handlar om att hitta lösningar som har en positiv inverkan på miljön, inte nöja oss med de som bara reducerar vår påverkan på densamma. Ett exempel på det är fiskodlingar som renar vatten.

Det finns ett antal utmaningar i detta som vi behöver komma runt. Många av dagens teknologiska och sociala innovationer framställs som innovationer för hållbarhet och lösningar på de globala problem som vi står inför. De kan verka bra på pappret eller i liten skala, men kan innebära oanade negativa sociala och ekologiska konsekvenser när de görs storskaligt och utan helhetstänkande. Ett exempel på detta är biobränslen. Biobränslen är ett alternativ till fossila bränslen och framställs som ett sätt att komma tillrätta med klimatförändringarna. När detta skalas upp på global nivå ser vi en rad oanade effekter i form av påverkan på vattenresurser, biologisk mångfald och att man odlar bränslen istället för mat, och att rika länder köper upp mark i fattiga länder för att säkerställa sin egen konsumtion. Biobränslen kan absolut ha en viktig men begränsad roll i framtidens hållbara energimix, och bara om odling och produktion sker på ett miljösmart och socialt ansvarsfullt sätt. Här behöver vi innovationer som fortsätter att ha positiva sociala och ekologiska effekter även när de skalas upp. Sådana som nyligen fått etiketten ”sociala-ekologiska innovationer” inom forskningen som kan öka människors välbefinnande och samtidigt säkerställa planetens livsupprätthållande förmåga.

Som en utveckling av samhällsentreprenören behöver vi sociala-ekologiska entreprenörer för att gå i en hållbar riktning. Tillsammans med en vision om att människan kan bli en positiv kraft på den här planeten kan vi se till att sociala och teknologiska innovationer och utveckling verkligen leder oss på rätt väg. Vi behöver inte mindre av sociala innovationer och samhällsentreprenörer men det behövs många fler som fokuserar på kopplingen mellan människan och naturen och det spelutrymme som finns på vår planet.

PER_OLSSON

 

Per_sign

Per Olsson är filosofie doktor i naturresurshushållning. Dynamiken i social-ekologiska system och resiliense är hans primära forskningsintresse. Han är verksam vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet samt är koordinator för Unescos program Man and Biosphere, som underlättar och samordnar initiativ för regional utveckling i Sverige.

 

 

 

 

 

Comments