goodn_riktning

GNM nr 10 – I rätt riktning

Det kan uppfattas som om det mesta är fel i världen och att människan inte gör några framsteg. I allt det negativa bruset är det lätt att missa skogen för alla träd …

Fler flickor får gå i skolan, allt fler arter räddas, människor är snällare mot varandra och vi tar bättre hand om vårt kulturarv. Det låter lite som en dröm, men är verkligheten här och nu. Människans gemensamma kamp för en bättre värld gör skillnad såväl i vardagen som inför framtiden.

Jag brukar förklara den här tidningens idé som att vi inte blundar för det negativa, men väljer att fokusera på det positiva och inspirerande. För att orka är det otroligt viktigt att se hur stor skillnad det gör att vi bryr oss om varandra, vår miljö och vår gemensamma framtid. Och även om det finns mycket kvar att göra, så blir det faktiskt bättre. Det om något är värt att influeras av.

Att specifika satsningar ger resultat visar exempelvis Unicef som i drygt 30 år arbetat aktivt för att alla barn ska få gå i skolan – även flickor. Och arbetet har gett resultat. Allt fler länder satsar på allmän skolgång och initiativet har gett positiva effekter inte bara för de aktuella barnen utan också för hela samhällen. I dag vet man att utbildning för alla ger positiva sociala effekter, stora ekonomiska vinster, bättre hälsa och fler avancerade arbeten. Och trenden är tydlig: Allt fler barn får gå i skolan. I det fattiga bergslandet Bhutan har vikten av skolgång för alla till och med sammanfattats i ett nytt ordspråk: ”Att utbilda en kvinna är att utbilda ett helt land”.

En annan positiv trend som ger stor effekt både för den enskilde och för samhället i stort är den omfattande minskningen av grovt våld i annars fredliga länder. I Storbritannien har exempelvis antalet mord minskat med 14 procent jämfört med för tio år sedan. Samtidigt ska man vara försiktig med siffror när det gäller vissa typer av våldsbrott, som till exempel misshandel. Det finns stora mörkertal och större siffror innebär inte nödvändigtvis att fler brott begås utan att fler vågar anmäla. Just fler anmälningar ser forskarna som en mycket positiv trend, bland annat för att det innebär att folk i allmänhet har högre förtroende för poliser och domstolar, vilket är ett viktigt led för ett tryggare samhälle. Den som litar på att bli hörd och att det finns hjälp att få har lättare att berätta.

Även för djur och natur händer det mycket positivt. Allt fler länder skapar naturreservat och nationalparker och de blir också bättre skyddade. Trenden visar också ett ökat skydd för arter som inte har någon direkt betydelse för människan, utan ska bevaras för sin egen skull. Bland annat upprättade över 8 000 forskare i september en gemensam lista över världens hundra mest hotade djur, växter och svampar som ett led i arbetet med att uppmärksamma och skydda dem. Tidigare arter som räddats och nu återigen växer i antal är bland annat den przewalskiska vildhästen, lejontamarinen och knölvalen.

Allt fler äter också ekologiskt. En studie sammanställd av den ekologiska branschövervakaren Ekoweb visar att konsumtionen av ekologiska livsmedel fortsätter att växa världen över, trots finanskrisen. De som kan prioriterar alltså att lägga sina pengar på ekologisk och närodlad mat, trots ekonomiska begränsningar. De senaste åren har den globala ekologiska marknaden ökat med över tio procent om året, vilket räknat i mat ger ofantliga mängder livsmedel.

I Sverige har i dag var tredje medlem i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, någon form av ekologisk produktion – exempelvis är var sjätte ägg som säljs i dag ekologiskt.

Även vår syn på naturen förändras. Riksantikvarieämbetets omvärldsanalys för år 2010-2015 visar att allt fler engagerar sig i klimatfrågan och arbetet för ett hållbart samhälle. Trenden visar ett gemensamt engagemang från politiker, näringsliv och allmänhet med ett energieffektivare och miljövänligare samhälle som följd.

 Också vårt historiska kulturarv skyddas allt bättre. Bland annat har de 962 världsarv som hittills valts ut av Unesco för att skyddas åt eftervärlden nu godkänts av 190 av 195 medlemsstater. Det innebär att nästan hela världen har insett vikten av att bevara natur- och kulturmiljöer för framtiden. Det bådar gott inför kommande insatser.

 

Text: Anna Rikner        Illustratin: David Karlström

Comments